Alltså, jag menar det har regnat. Det har inte bara droppat lite eller duggat. Nej detta regnet är otroligt. Vattnet har stått som spön i backen, himmelen är som öppen och om du står oskyddad i mer än en tjugo sekunder kan du krama vattnet ur kläderna. Det började regna eller nej fel ord, det började ösa på här runt tio tiden i morse och nu börjar jag undra hur mycket vatten himmelen har.. Den är snart tio timmar sedan det började. Non-stop Texas-rain today! Wonderful!
Den spänningen man känner när man står i en mörk garderob, ensam och alldeles tyst är oslagbar. Får inte bli upptäckt, får inte bli hittad. Men vilken befrielse när någon rycker upp dörren. Hittad! Din tur att räkna. Jag är ju trots allt mörkrädd. Min tur att leta men Linnea fanns ingen stans. Jag tittade bakom dörren i föräldrarnas gå-in-garderob och när jag rycker upp dörren, svingas morgonrocken som hängde där ut på mig och jag börjar skrika. Tills jag inser att två små ögon tittar på mig och hon skrattar, hon fanns inte bakom dörren utan stod mot väggen vid jackorna. Spidermans tur att räkna. Jag gömmer Isaiah i Toa-skåper och smyger själv upp på badkarskanten, drar ut duschdraperiet lite extra och håller andan. Denna gången ska jag vinna. Såg Spiderman komma in i rummet, öppna skåpsdörrarna och hitta en besviken Isaiah. Så hör jag honom fråga, var är Ttyo Louisa? Jag vet inte svara Isaiah. Tur att han inte såg mitt bästa ställe ever för då slår jag vad om att han tjallat. Så nöjd med mitt perfekta gömställe men de stackars små pojkarna letade och ropade. Gick in och ut på toaletten och tillslut kunde jag inte hålla mig för skratt. Upptäckt!