Back home in Sweden again
but you will forever and always be in my heart!
Love you!

Tuesday, October 12, 2010

Läste ett mail från min faster nyss och det gjorde mig så glad. Varje morgon läser hon min blogg och nu när jag inte uppdaterat på ett tag undrade hon hur jag egentligen har det. Tack för din omtanke!
Så alla svenskar där ute, jag mår fin fint men har dock en väldigt full almanacka. Vilket kanske inte är så speciellt ovanligt för att vara mig, är förmodligen en av de mest rastlösa människor jag känner. Som jag skrev till sara idag, Gud skapade nog mig med lite för mycket energi. Men trist att klaga eller hur?
Gick till kyrkan i söndags, lika fantastiskt som vanligt men dock en aning annorlunda. Det hela handlade om giftermål & äktenskap och pastorn hade tänkt till. Mitt i gudtjänsten ingick även ett bröllop. Innan jag satte mig ner hälsade på killen som brukar sköta ljudet, har pratat med honom många gånger men aldrig hört hans namn. Så som vanligt tar vi i hand och vi pratar lite. Efter en kort predikan kommer bruden in med sin pappa och hon ska gifta sig med en kille som heter james. Denna james visar sig vara ljudkillen. 
När jag väl skulle hem insåg jag att jag hade glömt min mobil och inte kunde ringa efter skjuts. Men Kaleb och Bennie räddade mitt skin. I bilen uppstod nästa problem. jag vet inte vart jag bor eller mer jag vet inte hur man kommer dit. Gud kanske gav mig för mycket energi men han jämnade allt ut det med att helt reducera mitt lokalsinne. Om någon snäll själ vill ge mig en GPS i julklapp kommer jag vara evigt tacksam. Inte nog med det Kaleb var best man på bröllopet och borde redan infinna sig på middagen. Kändes ju lite mindre kul att jag sabbade för brudgummen som jag för övrigt vet namnet på nu.  
All måndagens tid blev ägnad åt barnen eftersom föräldrarna var och köpte en säng till den äldsta dottern. Det gick bra ända tills vi skulle gå och hämta Linnea från skolan. Jag, spiderman, bebisen och en väldigt trött tvååring skulle göra denna 30 minuters promenad tillsammans. Spiderman var så söt, han hjälpte mig att klä på bebisen och väcka sin lillebror som egentligen hade behövt sova minst en timme till. Efter en stund av promenerande var det enda alternativet att bära den gråtande tvååringen och köra vagnen med bebisen i med delen av armen som blev över. Väl framme på skolan behövde grabbarna gå på toa. In i skolan, leta rätt på en toalett och krångla vidare. Vid de tillfället önskade jag även att Gud hade skapat mig med fyra armar. Vi hittade Linnea och begav oss hemåt. Spiderman körde in i sin syster med cykeln, cykeln välte och tog med honom i fallet, inte nog med det. Han valde även den perfekta platsen, han landade i den värta leran jag någonsin skådat. Så nu hade jag inte bara en skrikande bebis i vagnen och en gråtande tvååring på armen utan spiderman helt nerdränkt av lera och även tårar. Minst sagt en utmaning men nu skrattar jag bara åt det. Om någon skulle sett mig hade det förmodligen tänkt är inte hon för ung för att ha fyra barn, gråter gör de också. Jo, jag är definitivt för ung. Jag hittade även spiderman sittande på handfatet och tvätta sin plastpistol som också fått sig lite lera på fel ställen. Efter denna dag tog jag min en extra funderare på vad familjelivet innebär.

Så till denna dag,
denna dag började på min favorit plats LifeTime Fitness. Först en halvtimme 50-50, någon slags styrka grej. Vidare till Zumba, det man kan se på tv-shop. Har någon missat denna dans så har ni missat ett väldigt roligt sätt att träna. Kände min dock ovanligt vit och framförallt svensk. Den mörkhyade instruktören och alla andra latino kvinnor ägde mig ganska rejält vill jag nog påstå. Höft hit och shake dit, men som sagt väldigt roligt. 
Jag fick också min gitarr idag, ska ha den första lektionen med Linnea i morgon. en underbar känsla att få lira lite igen, har saknat det. ska även måla om i grabbarnas rum någon gång de närmsta dagarna, blir skoj! 

Tänkte även berätta att jag saknar svensk gurka, är förälskad i min nya mac och väldigt tacksam för alla mail jag får,
See you!


No comments:

Post a Comment